lördag 4 april 2009

Jag är INTE perfekt..

Och jag kommer ALDRIG att bli det. Jag ber tusen gånger om ursäkt för det som jag har skrivit här på min blog. Det var inte min mening att såra någon eller några. Jag har förstått på/av kommentarena att allt är MITT fel och Okej då är det så. Har jag gjort ett fel så är jag stor nog att stå för dom.

Ska försöka förklara hur jag menade när jag skrev som jag gjorde.

Det sista jag vill är att FÖRLORA ER! det känns bara som om att jag håller på att göra det. Jag är inge bra på att hålla på att ringa och skicka brev osv. men jag kan försöka bli bättre på det. Och då menar jag verkligen det. Jag saknar den kontakt som vi hade innan vi började att blogga. Den var mera nära på något sätt... Man fick höra min älskade systers härliga fnitter i telefonen... tyvärr kan jag inte höra det här på bloggen. Det är lite svårt.

Det är lite svårt att skriva här just nu för jag ser inget för alla tårar som rinner..... men det är inte mer än rätt för det är ju jag som har varit dum så det är inte synd om mig på något sätt.

Hade jag massor av tid ( nå, tid finns ju när man är hemma med barn) och pengar så skulle jag ta med hela min familj och besöka er oftare än vad jag kan och har gjort. För jag har inte varit ner så många gånger sedan jag flyttade upp. Jag vet att det är bara är att spara men det är inte så himla lätt.

Jag är EVIGT tacksam för allt som vi har fått BREV och PRESENTER osv... Jag hoppas evinerligt att vi/jag verkligen har tackat för dom. Och jag inte gjort det så FÖRLÅT.

Det är inte så lätt att bara flytta från familj och vänner jag går och tänker eller pratar om er varje dag. Visst har jag fått en ny familj här upp också men det är inte samma sak. Det är ju er som jag saknar och vill ha nära. Er som jag kan ringa till och prata med när jag är glad eller ledsen. Men jag kan förstå om Ni inte vill ha något mera med mig att göra efter det här. Och då får jag väl försöka att leva med det resten av mitt liv.

Det är bara så att jag är så jätte rädd att förlora er. Det räcker med att jag har förlorat pappa.

JAG ÄLSKAR ER!!!

Ni får fnysa och tänka vad ni vill när ni har läst detta men det är så här jag känner och kan inte ändra på det.

2 kommentarer:

  1. Konstigt att du skriver att du funderar på att inte ha nån mer kontakt när det inte är det du menar....
    Kunde du då inte uttryckt dig på nått annat vis?? Jag kan ju inte bli mer än förskräckt när jag läste ditt tidigare inlägg. Jag har inte gjort nått fel. Jag har inte varit dum eller sagt eller gjort nått för att du skulle skriva nått sånt.
    Jag har inte ringt så mycket som innan. Det vet jag. Vi har haft en hel del här nere med mina pojkar och operation och möten osv..
    Det jag skrev om brev och presenter var inte för att du skulle tacka översvallande. Men det var ett sätt att försöka poängtera att vi faktiskt inte är dom enda varit dåliga på att ringa.. Det är ju som du själv skriver samma sak från ditt håll också.
    Då förstår jag ännu mindre varför du skriver att du funderar på att sluta hålla kontakten på grund av nånting sånt. Du måste ju ha tänkt nått när du skrev det.
    Jag anser inte att dålig eller sporadisk kontakt borde vara en orsak till att aldrig mer hålla kontakten. Tydligen känner du inte att det är värt att hålla den lilla kontakten det ibland blir... Du talar emot dig själv när du nu istället skriver att det är det sista du vill...
    Jag har inte på nått vis skrivit att allt är ditt fel. Det jag skrev var att jag också varit dålig på att ringa... Jag kan se mina egna brister och skyller inte på nån annan än mig själv. När jag säger till ex morsan att jag inte hört från dig på länge så säger jag i samma mening att jag visserligen heller inte har ringt så...
    Jag kan förstå att det är svårt att flytta från sin familj. Men det är ju ett val du har gjort och får leva med.

    SvaraRadera
  2. Har precis sett en kommentar på min egen blogg från din sambo som förklarar hur du tänker. Uppskattar hans omtanke om dig. Jag hoppas att det är som han skriver. Att det är missförstånd. Man kan ju inte tolka det på så många sätt visserligen. Men jag hoppas att det är så. Önskar att du hade uttryckt dig på ett annat vis från början så hade missförstånd kunnat undvikas. Du kunde ju skrivit att du hoppades på mer kontakt istället för att du funderade på att bryta den.

    SvaraRadera