måndag 19 april 2010

Jag vill tacka livet.....

.... det känns lite så varje dag som jag vaknar och fortfarand lever.

Tänk på alla OM som man snurrar i huvudet....

* Tänk OM jag inte har varit kvar på jobbet den där dagen det hände utan åkt iväg ut på sista jobbet.. Suttit i bilen och kört. Kunde ha krockat och kört ihjäl oskyldiga människor Eller varit inne hos en vårdtagare och ramlat ihop där och skrämt denna stackare.

Så vilken TUR att jag var kvar på jobbet den dagen och hämtade min mobil från bilen och satte mig för att ringa mamma och berätta dom goda nyheterna ang. Agnes.
Att jag lyckades ringa min arbetskamrat som kom och hjälpte mig.

Tack MAMMA och ALLA som var där och HJÄLPTE mig då... ni är guldvärda.

Det är så mycket som jag vill ha sagt men jag vet inte hur jag ska få ut allt.... det är så mycket.

Tiden efter på lassa/IVA i Gve var jättebra och mycket trevlig personal som tog hand om mig när vi kom in. Jag kommer ju ihåg ALLT som hände runt omkring mig och vad som sade. Men det är en sak som var jätte jätte otäck som jag tänker på till och från. Och det var vid ett tillfälle som jag tittade på min älskade sambo och funderade på vem han var och varför vi var där vi var. Allt hände så snabbt men den där tanken etsade sig fast i min skalle. Och minuten senare så kom jag ju ihåg allt och vem han var och varför vi var på lassa.

På natten när vi var på rummet med alla apparater och dom hade berättat vad som mest troligen hade/har hänt kändes allt så overkligt. Inte skulle ju jag ligga där med en massa slangar här och där. Jag kunde röra på armar och ben men inte prata och skriva. Ville ju hem till flickorna

Resan till UMEÅ var ju oxå en upplevelse.....

Kom ner på lördag lunch och trodde att nu ska dom göra en MR-röntgen och sen får jag åka hem till GVE igen. Så hade det ju låtit på läkarna när innan jag åkte ner. Men icke... på söndagen fick jag vara på MR och det var upplevelse i sig. (Tur att jag tog en lugnande tabl innan)
Fick först välja musik som jag ville lyssna på i lurarna eftersom det låter väldigt. Hoppa upp och lägga sig på en smal brits och få huvudet fast spänt Satte som ett galler över huvudet. Sen åkte hela britsen upp säkert 1meter upp i luften och in i röret. Låg där en stund och sen började det att låta och banka och slå. Och sen tystnade det. Åh vad skönt redan klart tänkte jag... MEN icke den hade ju gått sönder jag låg där i. Så dom fick dra ut mig igen och jag fick klättra ner och gå till en annan och göra om hela proceduren igen. Den funkade och det hela tog 40min... paniken var nära i slutet. Det bankade och slog, surrade och väste. Lät som en tandläkarborr ibland. Det vad skönt när det var över.......
Allt var då bra på bilderna som tur var. Och först på Tisdagen fick jag flyga hem till gve.


Det kommer mera senare....

Lite reklam.....

Gå med i Spotify och få lite grattis musik :)


http://www.gratispremium.com/?ref=145307

tisdag 13 april 2010

Jösses... 3 månader har gått.....

Tänk vad tiden går fort ibland. Speciellt när det händer en massa saker runt omkring en hela tiden....

*Jul/nyår har varit och farit...

*Jag har börjat jobba igen efter föräldraledigheten... och Min älskling var hemma men Picko Piga.

*Sportlov har varit

*vi har köpt en skoter och pulka till.. Underbart, nu kan vi oxå komma ut som alla andra. Vilken frihet det är måste jag säga. Ångrar att vi inte har skaffat en tidigare.

*Min älskade syster och systersöner har flyttat och fått det jätte bra. "väntar med spänning på att få se bilder ifrån lägenheten"

*Själv så har jag varit/är sjuk. Insjuknade den 25/2 och antagligen så är det en Stroke som jag har haft. Läkarna håller på att utreda för att se vad det är. Som TUR var kunde min kära mor komma upp och hjälpa oss.... TUSEN MILJONER TACK MAMMA!!!! vet inte hur vi hade klarat oss om vi inte hade fått hjälp.... Hon var lite splittrad för hon ville ju så gärna vara hemma i Kga och hjälpa min lilla syster samtidigt... Nja om sanningen ska fram så hade jag oxå velat vara där nere oxå och hjälpt henne. Jag älskar min syster och jag längtar/tänker på henne varje dag.

*Även påsken har varit och farit. Mamma´s kille har oxå varit hit upp till oss. Och det var jätte kul och trevligt att få träffa honom "live".

*I lördags var vi ute med skoter HELA dagen det var underbart..... men tyvärr på kvällen kom det ett bakslag för mig/oss. Min högerarm försvann och jag kunde inte röra den. Strax där efter även talet så nu pratar jag dåligt igen... hujja.... Hamnade på lassa/iva igen. men som tur var hittade dom ingen ny propp lr blödning. Man kan ju fundera på vad det är som händer med mig.
Svår stucken som jag är fick en överläkare från Narkosen komma för att sätta en nål. Men tyvärr lyckades inte han heller. Provade till och med att sätta en CVK i halsen och i ljumsken. Men det gick inte alls.. Det var det värsta jag har varit med om... ALDRIG MER... Föder hellre flera barn :)
Så nu är jag blå/svullen/öm & stel i halsen och öm/svullen i ljumsken.... Svårt att ta mig fram när jag suttit stilla en stund.

*Hade besök av en bistånds handläggare igår för att kolla över trygghetslarm osv. så snart kommer mina kära kollegor att ha även mig som sin vårdtagare på sina turer på dagarna :)

*Idag ska lilla picko pigan & jag åka Taxi till GVE för läkarbesök. Får ju inte köra bil så det blir taxi/sjukresor en tid framöver.

Nu ska jag inte skriva så mycket mera.....

Kram Marina